En dag olika de andra

Häromdagen blev jag klar med alla scenerna. Filmen har en titel, en början och ett slut och en massa scener däremellan. Alldeles för många.

Det är nu det riktig roliga klipparbetet börjar. Bilder och scener ska ställas mot varandra. Några är givna att vara med, andra måste stötas och blötas ett tag för att kanske tas bort och ge plats åt en annan.

Mitt i allt klipparbetet stannar jag upp ett tag och minns tillbaka en speciell dag på vandringen.

2013-07-25 08.05.10Det var den 25 juli och vi hade varit på vandring i 37 dagar. Kvällen innan kom vi med båt över sjön Laitaure och klev iland på sjöns norra strand vid det gamla fjällhemmanet Aktse, där STF har en fjällstuga. På ängen nedanför stugan slog vi upp vårt tält. Här skulle vi stanna i ett par nätter.

De senaste dagarna hade vi sporadiskt haft sällskap av tre andra vandrare från Stockholmsområdet, Peter, Elisabeth och Hanna. Vi möttes första gången vid Pårtesugan och hade sen följts åt från och till fram till Aktse.

Alla hade vi som mål att göra en dagsutflykt den här dagen och gå upp på Skierfeklippan, en sevärdhet ingen av oss ville missa. Fjällhemmanet Aktse är porten till Sarek. Kungsleden mellan Saltoluokta och Kvikkjokk passerar här, strax utanför gränsen till Sareks nationalparken.

2013-07-25 11.09.42
Skierfeklippan (till höger i bild)

Tidigt på morgon följde vi Kungsleden norrut från Aktsestugan. Vid trädgränsen vände vi västerut för att i drygt en mil vandra till Skierfeklippan.

Hasse och jag kom iväg något senare än de andra så vi möttes på klippan då vi var på väg upp och de andra var på väg tillbaka till Aktse.

Det var första gången på hela vandringen som vi gjorde en dagsutflykt. Det kändes härligt att på lätta ben vandra med en dagrygsäck i strålande fint väder med klar sikt och en lagom svalkande vind.

2013-07-25 15.28.15När vi tillslut klev upp på klippans topp möttes vi av en magnifik utsikt med det nästan 700 meter lodräta stupet framför våra fötter och med vidunderlig utsikt över Rapaälvens delta, sjön Laitaure och in mot Sarek.

Vi filmade vandringen upp till klippan och lika mycket till blev filmat på toppen. När vi kom upp på klippan var det en ung tysk kille där och fotograferade, men sen var vi helt ensamma i ett par timmar.

Det var så tyst och lugnt, som om tiden stod stilla. Plötsligt hörde vi ett litet avlägset surrande ljud och upptäckte en helikopter som flög flera hundra meter nedanför oss. Sen vart det helt tyst igen.

2013-07-25 17.36.35
Påväg tillbaka till Aktse

När vi filmat och fotograferat klart tog vi en kaffepaus i eftermiddagssolen innan vi vände tillbak till Aktse. Den här dagen behövde vi verkligen. Det blev ett välbehövligt avbrott i vandringens vardag.

På kvällen när vi kom tillbaka till tältet fick jag äntligen tvätta håret, vilket jag inte gjort på några dagar.

Vattnet var iskallt och luften full av hungriga mygg och knott, men det gjorde detsamma.

Att sen få gå in i stugan med nytvättat fluffigt hår och äta kvällsmat i sällskap med vännerna från Pårtestugan, det är vardagslyx det för en långvandrare.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s